Löneväxling till pension, när lönar det sig?

Löneväxling till pension (ibland kallat löneavstående till pension) kan vara ett effektivt sätt att öka insättningen till tjänstepension. Men hur mycket ska man löneväxla, hur beräknar man effekten på nettolön och när lönar sig löneväxling? Här får du en praktisk översikt, vanliga frågor och ett enkelt sätt att räkna på scenarier (allmän information, inte rådgivning).

Vad är löneväxling?

Löneväxling innebär att du som anställd byter ut en del av din bruttolön mot en extra insättning till tjänstepension. Det betyder att pengarna går till pension innan de är beskattade, och beskattningen skjuts fram till uttagstidpunkten. Många arbetsgivare lägger dessutom till en extra insättning, upp till cirka 6 %, tack vare att kostnaden för pension är lägre än för lön.

Löneavstående pension, är det samma sak?

Ofta ja. I praktiken används “löneavstående pension” och “löneväxling” som två sätt att beskriva samma upplägg: du avstår lön och får i stället en extra pensionsinsättning. Exakta villkor styrs av arbetsgivarens policy, kollektivavtal och pensionslösning.

Regler och brytpunkter (2026)

En viktig tumregel är att din månadslön bör vara minst cirka 56 100 kr efter löneväxling (2026), annars finns risk att du minskar allmän pension och socialförsäkringsförmåner (t.ex. sjukpenning och föräldrapenning). Exakta gränser kan variera med regelverk och din situation, så använd detta som en orientering och kontrollera aktuella nivåer för det år du räknar på.

Dessutom kan löneväxling hjälpa dig att undvika statlig skatt, eftersom marginalskatten över brytpunkten (56 100 kr/månad 2026) är 20 %.

Vad påverkas av löneväxling?

Allmän pension: Din insättning minskar då den baseras på faktisk inkomst efter växling.
Sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa: Dessa ersättningar kan bli lägre eftersom de beräknas på din lön efter växling.
Extra pensionsinsättning: Du får mer i framtida pension, exempelvis sätts cirka 1 060 kr in för varje 1 000 kr du avstår.

Exempel: löneväxling pension, hur mycket kan det bli?

Vid löneväxling på 2 000 kr/mån till pension, och om arbetsgivaren lägger på 6 %, sätts 2 120 kr/mån in. Effekten på framtida pension beror på hur länge du växlar, avgifter, avkastning och hur pensionen betalas ut. Använd kalkylen för att beräkna löneväxling i ditt scenario i stället för att utgå från ett “standardutfall”.

Beräkna löneväxling (snabbkalkyl)

Löneväxlingskalkyl

Fyll i några få fält så får du en snabb översikt. Alla siffror är uppskattningar och detta är information, inte rådgivning.

Månadslön före växling (kr)

Löneväxling (kr/mån)

Avtalspåslag från arbetsgivare (%)

Avtalsberoende. Ofta runt 5 till 6%.

Inkomstbasbelopp (IBB) för året (kr/år)

Används för 8,07 IBB-checken. Förifyllt med standardvärde för 2026, men du kan justera om du vill.

Snabbresultat (≈)

Effekt på lön idag

≈ 960 kr / mån

Skatt på växlat belopp ≈ 52 % (förenklad modell kring 8,07 IBB).

Pensionsinsättning

≈ 2 116 kr / mån

Inkl. avtalspåslag (justerbart).

8,07 IBB-check

Tak ≈ 56 087 kr per månad.

Öppna full kalkyl

Vill du räkna mer i detalj? Testa verktyget här: Löneväxlingskalkyl.

För- och nackdelar i översikt

Fördelar	Nackdelar
Skatteutskjutning, växla från bruttolön	Lägre utbetalningar från socialförsäkringar
Arbetsgivaren kan skjuta in extra ca 6 %	Lönebaserade ersättningar påverkas negativt
Långsiktig effekt genom ränta-på-ränta	Kräver stabilt hög lön under lång tid
Kan minska statlig skatt	Pengar är bundna, uttag tidigast från 55 år

Vanliga frågor (FAQ)

När lönar sig löneväxling?

Det lönar sig oftast när du har tillräckligt hög lön efter växling och när arbetsgivaren lägger på en extra insättning (vanligtvis några procent). Då kan du få mer in i tjänstepension än vad din nettolön minskar, men du behöver samtidigt ta hänsyn till effekter på allmän pension och socialförsäkringar.

Löneväxling hur mycket, hur vet man nivån?

Ett praktiskt sätt att välja nivå är att jobba baklänges:

Sätt en miniminivå för lön efter växling: så du inte riskerar att hamna under viktiga gränser (se tumregeln under “Regler och brytpunkter”).
Sätt en miniminivå för buffert och vardagsekonomi: pensionspengar är bundna och passar sämre för kortsiktiga mål.
Testa 2 till 3 nivåer i kalkylen: 1 000, 2 000, 3 000 kr och jämför nettokostnad och pensionsinsättning.

Det är också vanligt att börja lägre och justera upp senare, om ekonomin tillåter.

Hur mycket får man löneväxla till pension?

Det finns ingen enkel “maxgräns” som är samma för alla i praktiken. Begränsningen brukar i stället handla om:

vad arbetsgivaren tillåter i policy/avtal
att din lön efter växling inte blir för låg (för att undvika negativa effekter på allmän pension och socialförsäkringar)
hur du vill balansera bundet pensionssparande mot lön och buffert

Beräkna löneväxling: hur mycket kostar det i nettolön?

En förenklad tumregel är att nettolönen minskar ungefär med “växlat belopp minus skatt”, alltså:

Om du löneväxlar 1 000 kr och din marginalskatt är cirka 50 %, blir nettominskningen grovt cirka 500 kr.

Det är en förenkling: den exakta effekten beror på skattetabell, avdrag och andra faktorer. Använd gärna Löneväxlingskalkylen för att testa olika antaganden.

Löneväxling och skatt: vad är skattefördelen?

Skattefördelen handlar främst om att du växlar från bruttolön (innan skatt) och att beskattningen sker när pensionen betalas ut. Skatt vid uttag kan vara lägre eller högre beroende på framtida inkomster och skatteregler, så det är viktigt att se det som ett scenario, inte ett löfte.

Löneväxling till pension, vad är vanligaste missarna?

Att växla för långt ner i lön: kan påverka allmän pension och ersättningar från socialförsäkringar.
Att glömma avgifter och villkor: avgifter, försäkringsskydd och utbetalningsregler påverkar utfallet.
Att inte säkra flexibilitet: om du kan behöva pengarna tidigare är löneväxling ofta fel verktyg.

Sammanfattning

Löneväxling lönar sig ofta när du har en robust lön (över ca 56 100 kr/mån efter växling, 2026) och kan avstå en del utan att riskera lägre trygghetsförmåner. För vissa kan det vara ett sätt att öka pensionsinsättningen, särskilt om arbetsgivaren lägger på extra.

Checklista innan du börjar:

Kontrollera vad som blir kvar av din nettolön.
Säkerställ att det inte påverkar ersättningar som föräldraledighet, sjukpenning eller a-kassa.
Prata med din arbetsgivare och höj brytpunkten årligen.
Analysera den långsiktiga effekten med hjälp av kalkylverktyg (t.ex. på minPension eller hos din pensionsleverantör).

Nästa steg (utan rådgivning)

Räkna på några scenarier i Löneväxlingskalkylen
Kontrollera villkor i ditt avtal och med din arbetsgivare (extra insättning, avgifter, val)
Säkerställ att lön efter växling inte riskerar att påverka allmän pension och socialförsäkringar negativt

Disclaimer

Detta är allmän information och utbildning, inte individuell rådgivning. Regler och gränser ändras över tid och kan skilja sig beroende på avtal och situation.

Senast uppdaterad: 2026-12-27